precisprecis

Det börjar hända lite saker nu. Saker som får mig att piggna till, bli glad och hjälper mig att se framåt. Igår blev jag till exempel klar med slipningen av sista och största rummet i lägenheten. Bara tapeterna som ska upp, och det är ungefär som att få äta en egen Daim-glass efter att bara fått smaka på en Piggelin. KUL med andra ord. Lite orolig dock för att tapetvalet inte är helt rätt. Men med möbler och bilder på plats blir det nog fin-fint.

Dessutom kommer jag att få besök här i höst. Först från Ida, som jag inte sett på flera år, sen från Anna, som jag inte sett på ungefär lika många år. Båda är varmt välkomna! Inser att jag saknar många av er väldigt mycket. Visst är det skönt att pratas vid då och då och veta att ni finns. Men att ha er i närheten en liten stund, det får mig nästan att gråta av lycka. Underbara Anna gjorde mig dessutom en supertjänst idag, som lobbade för mig som arbetssökande. Fick omedelbart ett tips, men tyvärr var jobbet i Sthlm. Är ni fler som vet något och som vill göra mig glad? Håll gärna ögon och öron öppna :) Alla tips blir glatt mottagna.

Sist men inte minst är jag glad för er som finns i min närhet. Mamma, som jag snart ska åka och krama. Syster. Världens bästa syster, som jag saknar varje dag om jag inte hör något från henne. Snusmumriken som gör mig glad med sin blotta närvaro. Och alla ni andra som bara finns där.

Så se. Det finns saker att vara tacksam för. Det är just det jag borde tänka på när det känns meningslöst att gå upp vissa dagar.