precisprecis

Idag är det riktigt jäkla kallt. Fick dra upp halsduken över öron och näsa, tills ångorna gjorde det svårt att andas. Vinden riktigt ven av kyla. Men fördelen är väl att min lägenhet, som omväxling, känns varm och go att komma hem till.

Ni vet att jag nämnde för ett tag sedan att jag skulle vara med i en slags undersökning i hypnoanalys. Idag var min femte vecka och gång. De två första mötena kändes riktigt roliga och förväntan nästan rann över. Förväntan är fortfarande stor, men jag tycker inte längre att det känns lika kul. Svårt det där. Jag försätts i hypnos och ska se en massa minnesbilder framför mig, som jag sedan ska berätta om. Men jag ser inget. Det är blankt. Till slut kommer det ett och annat konstigt minne om kojor jag byggt, eller fiskar jag fångat. Helt meningslöst. Visst, förra gången kom jag i kontakt med ett minne jag kämpat för att glömma. Och idag fick jag förvisso kontakt med känslor jag blev arg av. 

Jag blev så sjukt arg och ledsen just för att jag inte kunde se något, för att jag återigen så gärna vill att detta ska göras rätt. "Varför ser jag inte något, är jag dum eller?" "Jag måste göra något fel, det här funkar inte på min knäppa hjärna." Tja, antar att det förmodligen är just det jag måste lära mig att göra annorlunda. "Du måste vara snäll mot dig själv, inte fortsätta slå."

Jag ska alltså vara snäll mot mig själv. Inte fortsätta slå.